Galileo Galilei (1564-1642) anses ofta vara "fadern till den moderna vetenskapen" för sin innovativa ansats till vetenskaplig observation och för sina grundläggande upptäckter. Känd för sina studier inom astronomi, fysik och den vetenskapliga metoden, har Galileo haft en varaktig påverkan på vår förståelse av universum.

Ett av de mest betydelsefulla ögonblicken i hans karriär var användningen av teleskopet, ett instrument som han förbättrade och använde för att observera himlen. Tack vare dessa observationer upptäckte han Venus faser och Jupiters månar, vilket visade att inte alla himlakroppar kretsar kring jorden, som man trodde på den tiden. Dessa upptäckter var avgörande för att stödja den heliocentriska teorin av Kopernikus, enligt vilken solen, och inte jorden, är i centrum av solsystemet.

Galileo hamnade i konflikt med den katolska kyrkan på grund av sina revolutionerande idéer. År 1616 förklarade kyrkan att heliocentrismen var kättersk, och år 1633 ställdes Galileo inför rätta av inkvisitionen. Även om han ursprungligen dömdes till döden, omvandlades straffet till husarrest. Under denna tid fortsatte han att arbeta och skriva, och producerade viktiga verk som "Diskurser och matematiska bevis kring två nya vetenskaper".

Hans beslutsamhet att försvara sina vetenskapliga upptäckter och hans förmåga att kommunicera komplexa idéer har gjort honom till en centralgestalt i vetenskapens historia. I dag erkänns hans arbete som en milstolpe som banade väg för utvecklingen av modern vetenskap och för en ny metodologisk ansats baserad på observation och bevis.